Tur för den arrogante ortopeden jag talade med idag att det endast var en telefontid. Vet inte vad jag kunde ha gjort om jag suttit öga mot öga med honom! Pratade ju med ortopedkliniken i torsdags och fick då veta att min ordinarie ortoped först väntades tillbaka i slutet av september men det var bara början på eländet då det idag visade sig att han aldrig skickat iväg remissen på ultraljud! Vilket innebär att 3 månader bara har gått förlorade - gissa vem som är arg och väldigt ledsen...
Att avreagera sig på träning, idag sjukgymnastik, funkade inte alls. Föreställ dig att lyfta vikter och hela tiden göra det koncentrerat, knappast vad jag behövde. Längtar så jag kan dö efter att få springa ett rikigt tufft intervallpass, och då syftar jag inte på looser-varianten i vatten...
Orkar inte bryta ihop en gång till över knät, så det blir till att ignorera så gott det går tills det gör lite mindre ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar