Dagen före!

Det är verkligen imorgon som det händer, måste nog nypa mig i armen igen, jag kommer verkligen springa 10-mila. Kanske inte den längsta sträckan och framme i täten, men jag kommer verkligen springa. Ni som känner mig förstår vilken seger det är att bara få springa igen.

Testade benen igår, sprang 10 min (jogg) + 10 min (fartlek) + 6 min (jogg) runt Strömsvattnet eller vad nu det heter. Kändes helt ok, kan dock inte rekommendera att äta 30 min innan träning!

Ännu en långhelg framför mig – ska bli skönt!

Nästan hela vägen

Efter att ha erkänt alla mina synder för sjukgymnasten i fredags (hade väl inte riktigt kommit överens om orienteringstävlingar innan han åkte utomlands i mars) så väntade jag mig en hel del förmaningar men istället blev det ett medhållande av fuskandet med träning?! Lite oväntat, men han var helt med på noterna att det var detta jag behövde mentalt och att knät knappt tagit någon skada. I alla fall lovade jag att hålla mig ifrån skogen efter 10-mila (ja det blir 10-mila!!) och satsa på rehab några månader för en ny come-back i skogen ev till Strömstads 3-dagars alternativt Hallands 3-dagars.

Så igår stod jag åter på startlinjen, medeldistans, och jag hade fått tillåtelse att springa i 30 min och började bra. 1:an och 2:an satt där den skulle, en liten sväng till 3:an … och så vidare. Hade knappast något tempo i kroppen vilket framför allt märktes på vägen jag sprang på under långsträckan. Ja, ja hade väl inte förväntat mig mer i den kuperade terrängen – men lite frustrerande var det ändå för tävlingsmänniskan i mig. Knät kändes bara lite på hårt underlag (grusväg och asfalt). Och just det ja, mina 30 minuter räckte till 10:e kontrollen. Sedan var det bara snällt att gå … Eller ja fuskade kanske en minut nedför i bokskogen och så upploppet. Gjorde naturligtvis en liten vurpa på slutet och såg framför mig hur knät skulle slå mot något hårt. Och ja det gjorde det, men tog smällen mer med utsidan av knät så det var lugnt. Blev sju minuter efter lite drygt, men är grymt nöjd ändå då jag uppskattar bomtiden till 3 min och att konditionen kanske inte är på topp ännu?!

Men det bästa är att jag idag knappt känner något i knät – stor seger!

Blir vilodag (förutom mina excentriska knäböj – måste komma ihåg att göra dem varje dag!) för då jag valde att åka till jobbet först på morgonen måste man jobba en stund på kvällen …

Mer tävling!

Knappt återställd i knät valde jag att springa/gå ännu en tävling. Denna gång ”riktig” klass (D21) på Alehofs tävling. Strålande väder, snacka om kontrast mot måndagens tävling i snö! Klarade av att passa starttiden, missade dock att ta med kontrolldefinitionshållare och kolla upp vilken skala det var på kartan innan start – så lite ringrostig är jag nog i tävlingssammanhang. Det var rätt kuperat, blev lite bergsklättring och jag (som är van vid släta löparband) tyckte det blev rätt mycket lyftande på fötterna! Hann bara till 6:e kontrollen innan min tid var ute, promenerade till tredje sista och unnade mig sedan ett par minuters löpning till. Trots en bra bit promenixande och en del omvägar – kartkontakten var kanske inte optimal hela tiden – blev det en andra plats, rätt coolt. Okej då, det fanns en D21 lång-klass, men ändå!

Men sammanfattningsvis får jag nog inse att denna säsong nog ska ägnas åt medeldistans och inget annat, är ingen höjdare med långsträckor då man måste gå delar av banan. Och ja, det är visst redan en tävling på söndag. Noterade att jag då kommer att få springa/gå mot ett par klubbkompisar – ska bli kul och se om man kan knycka någon intern sträckseger?!

Knät efteråt då, jo lite svullen känsla och stelt och visst kände jag det igår men inte alls som förra tisdagen. Positivt!

Blev lite MTB igår kväll och nu på morgonen har jag kört ellipsmaskin och ben + bål styrka.

Lite bättre.

Efter vissa önskemål om oftare uppdatering av denna blogg kommer här status för idag:

Svullnaden har gått ner, nästan helt och hållet samt endast lite smärta när jag går i trappor. Tänkte mig en kortare sväng på MTB ikväll (om jag hittar en mack för att pumpa däcken!) för att mjuka upp lite + lättare rehabövningar.

Annars är planen nu att träna så att knät fixar tävling på söndag (Alehof D21), nästa söndag (Sävedalen) samt vårens stora mål - 10-mila den 28:e. Därefter är det dags för en orienteringsfri period och fokusera på rehabträningen. Åter i skogen blir (förutom något enstaka träningspass) sedan på "3-kvällars" som avgörs just här i Strömstad 9-11 juli. Alltså drygt 2 månader med fokus på knät - sedan borde jag vara bra ;-)

Satt och funderade på huruvida jag skulleranka mig eller inte ... fast nä, måste försöka hålla den värsta hetsen borta så det får bli till tävlingarna i juli. Någon - slå mig hårt om mitt namn ändå dyker upp i rankinglistan!

Öppen 7 x 2 !!

Vilken helg, nästan som en "vanlig" påsk - tävling både lördag och måndag. Första tävlingen var alltså på i stort sett hemmaplan, vid det berömda badet i Gendalen. Solen sken men kanske inte direkt badväder! Sprang alltså en öppen 7 och hade 3 x 9 min på programmet. Och med två och en halv minuts vila mellan intervallerna blev det perfekt (eller ja nästan, fick fuska och springa 18 sek extra på sista - hade sett lite roligt ut att stanna mitt på upploppet!). Knät fungerade bra, men upptäckte det här med att det bomma kontroller igen - trodde att jag växt ifrån detta fenomen ... Det blev ett par onödiga svängar och så lyckades jag stuka höger foten när jag kom ut på grusvägen det allra sista - lite klantigt, men som vanligt inträffar det när man är lite trött och slappnar av.

Tävling nummer två avverkades i förmiddags i snöblandat regn med en hårt tejpad högerfot. Valde ett lite lägre tempo på löpningen och plötsligt fungerade allt, alla höjder låg precis där de skulle och kontrollerna bara var där - skön känsla! Gjorde kanske 30 meter på en kontroll, men annars mycket stadigt. Dock är jag inte mitt gamla forna "bushar"-jag än, kliver lite försiktigt över bäckar, ojar mig lite i de kalla och otäckt luktande mossarna och tappar mycket i tempo när det är pinnar på marken. Så det finns lite att finslipa på ...

Så här åtta timmar senare är högerfoten ändå OK, men ska hålla mig på plan mark tills på söndag medan knät allt är lite svullet. Så helgens lärdom är att knät inte är bra nog för två tävlingar så tätt.

Veckan som kommer får alltså bli rätt lugn, hoppas kunna utföra det mesta av rehabträningen. Är panikträning på gång på den fronten då sjukgymnasten åter landar på svensk mark i veckan och eventuellt ska jag dit för genomgång redan på fredag. Vet inte riktigt hur jag ska bortförklara orienteringen ... "äh, nä men det fanns inga löparband i den lilla byn, blev, hrm liksom tvungen att springa mitt i skogen, ja för det var för många bilar på den jämna vägen.. och ja det var visst någon tävling där jag var..." Får nog slipa lite på förklaringen!

Påsk

Fyra dagars ledighet, ska inte bli dumt. Slutar redan halv tre idag, så det blir nästan fyra och en halv! Tänkte ta tåget ner till Göteborg vid tre om jag kommer fram genom staden – den ska tydligen vara full av berusade norrmän en skärtorsdag som idag.

Mer tankar på jobb än träning måste jag väl erkänna men har tränat på bra under veckan. Sprang 3 x 9:00 minuter igår. Var åter borta på Terrängbanan och det är kanske inte det bästa alternativet då tävlingsdjävulen vaknar i mig direkt då jag kan ta tid på de olika banorna! Sprang alltså andra intervallen lite väl fort och därmed kändes det också lite i knät under den sista. Men så här morgonen efter känns det OK. Imorgon blir det lite styrka på hemma-gymmet där man kan göra alla övningar annars mest sociala aktiviteter som uppladdning inför lördagens tävling. Siktar på att hinna runt banan på mina 31 minuter (3 x 9:00 löpning + 2 minuters vila mellan intervallerna)!